Det finns inte mycket i världen som skapar så mycket ångest, kallsvettningar och panik som när man blir skickad till leksaksaffären. Helst vill man bara skita i allt och lägga sig på golvet och stor-böla.

Dom som säger att det är enkelt att handla presenter till barn, dom vet inte vad dom pratar om.

Här går man runt i affären fullständigt mållöst, varv efter varv bredvid små ungar som gapar och skriker på sina föräldrar. Paniken kryper sig sakta på och man drabbas av någon slags mental rubbning. Där står man fullständigt tomm i skallen.

Vad handlar man till en treåring liksom? Som inte kostar flera hundra?

Och snart är det jul... fy fan. Ska anställa nån som handlar åt mig.