Resa
Folk som känner mig väl vet att det här med spontanitet vad gäller resor inte är min starka sida. Jag hade inte tänkt boka någon hemresa, utan helt enkelt ta dagarna som de kommer. Men eftersom det är lättare sagt än gjort att ta sig hem från Sveriges nordligaste punkt, tänker jag att det är lika bra att ha allt klart. Nu ska vi bara hoppas att jag inte går vilse...
Det blir bannemej flyg hem, går aningens snabbare och är dessutom 800 kronor billigare än Statens Järnvägar. Så käre far, om allt vill sig väl är du välkommen att hämta mig fredagen den 19/7 klockan 18:50 i Ängelholm. Jag kommer ha en svart keps på mig så du känner igen mig.
Ganska enkel vandring idag. I morse när vi slog ner tältet blåste det riktigt friskt, vilket var en ny och spännande erfarenhet.
Efter att ha navigerat lite fel när vi kom in i nationploarken, hittat rätt igen, så var vi framme vid Abiskojaurestugorna redan strax efter klockan 14.
Här möts vi av en jättetrevlig, men oerhört tydlig dam som är stugvärd. Jag rpatar som vanligt på, och hon visar oss runt, rekomenderar tält- och badplats.
Tanten är väldigt auktoritär och vi blir nog lite rädda för henne. Jens är den som är mest rädd och pladdrar hela kvällen på om den "läskiga trollpackan". Eftermiddagen spenderades vilandes med en kanonbra bok (Jens sov- vad annars??), och när det var dags för kvällsmat gick vi till den gemensamma stugan och lagade.
Här träffar vi två jättetrevliga personer- Juliette Rouëssé från paris och Daniel Borisov från Tyskland. Juliette hade med sin 20kg tunga packning gått från Abisko på 11 timmar, Daniel gjorde samma tur på 4 timmar. De bestämde sig för att fortsätta sin resa tillsammans. Intressant! Daniel hade sin packning full med konserver. Efter att vi varit ute en vecka kunde vi bara konstatera hur orutinerat det där var.
Resten av kvällen ägnades åt trevliga diskussioner och massor av tips från oss till dom!
Jens Dumheter
Jens surar hela eftermiddagen och påpekar tydligt att han är deprimerad.
"-Jag har ju inte druckit öl på en vecka" och mumlar samtidigt något ohörbart om "de där jävla nazi-myggen".
Eftersom vi gick lite längre än planerat igår kunde vi ta det lite lugnare idag. Icke. Vi knatade på i ett sju-dundrande tempo, de ca 5 km som var kvar till Abiskojaurestugorna. Där var vi redan klockan 11 och efter en god brunch (frukost var inte att tänka på där vi sov, myggen var helt tokiga) väntade vi på båten som skulle förkorta vår vandring med ca 6 km.
Under tiden vi sitter i stugan kommer en äkta same in med fyra barn. 1 barn är 5 månader gammalt, de andra uppskattningsvis 4-5 år. Barnen har självklart egna knivar som de stolt berättar att pappa har gjort. Imponerande!
När vi hissat flaggan och båten äntligen kommer, träffar vi ytterligare en same som berättar om nattens märkning av renkalvar, precis som att det är det mest normala i världen att syssla med.
Vi vandrar på några km till och hittar den mest fantastiskt vacka tältplatsen hittills.
Jens Dumhet
-"Jag blir så jävla förbannad. Här han man förväntat sig en skäggig, sur samisk sjökapten med hatt och grejer. Så ser han normal ut och är jättetrevlig. Vafan!!".
Vaknar upp till ännu en fantastisk dag! Nackdelen på fjället är att vackert väder innebär så-in-i-helvete med mygg. Just nu sitter vi instängda i tältet, och jag ljuger inte, det är helt svart på tältduken! Totalt vindstilla.
Kvällens matlagning (som för övrigt är den godaste hittills innehållande hemmatorkad köttfärs, morötter och svamp) var en kamp på liv och död. Jens lät som en Ninja-Turtles när han jagade myggen inne i tältet, samtidigt som jag tog striden vid köket.
Vandringen idag har gått kanonbra. Målet var Tjäktjastugan, men när vi kom dit kände vi oss pigga och fortsatte några km extra. Förhoppningsvis resulterar detta i att vi kommer till Abisko redan på fredag kväll om allt vill sig väl.
Tuffast idag var det sk. Tjäktjapasset, något som Jens blivit varnad för. Sjukt jobbig stigning där pensionärs-Björn orkade gå ca. 10 meter åt gången innan han var tvungen att ta paus.
Jens Dumheter
Jens åt lax och potatis till lunch, vilket jag tycker såg fantastiskt gott ut.
-"Dom jävlarna som gjort detta borde sättas i fängelse", påpekar han tydligt innan han kastade ut halva påsen och kokade en ny. Denna gången med kyckling och ris.
Jag frågade han om det var gott?
-"Jajjamensan, men man känner inte någon skillnad om det är kycklinggryta eller chili con carne".
Dagens etapp var den kortaste hittills, ca 12 km. Ganska skönt faktiskt, för även idag kom vi iväg ganska sent, strax efter 12. Kanske inte så konstigt egentligen, solen är ju uppe jämt, så man vet ju inte när det är dags att vakna. I morgon är klockan ställd på 08:00. Kan vi behöva.
Fötterna känns något bättre, fotvården verkar ha haft önskad effekt.
Kvällen avslutades på det mest fantastiska sätt man kan tänka sig. Runt 17-tiden var vi framme vid Sälkastugorna. Väl där gick vi in i den fantastiska mini-shopen, och blev där upplysta om att här finns bastu och möjlighet till att tvätta sig (genom att blanda kok-hett vatten med bäckvatten, men ändå). Efter det kan jag säga att man var som en helt ny människa!
En del vitala kroppsdelar som tog skada efter gårdagens våtservetts-incident fick också chans till upprättelse!
Kvällens måltid, lapskojs, som jag ansåg var kungligt god möttes av en smärre fnysning från Jens. Lyxen med Fanta till maten ska vi ju inte prata om...
Jens Dumheter
Jens dyker in i tältet, likblek i ansiktet medans jag håller på att bädda:
- "Björn! Det står en naken man i bäcken!"
Kommentarer överflödiga.
Idag vaknar jag upp till ganska hård blåst, kan bli intressant dag att vandra i. Ända fördelen är väl att myggen håller sig på avstånd. Det känns som om tältet snart lyfter...
Natten har varit spännande. När hela jag kryper ner i sovsäcken blir det på tok för varmt, sticker jag ut minsta kroppsdel börjar jag genast frysa...
Nu är det strax tid att väcka Jens (11 timmars nattsömn för honom får bannemej räcka), sedan är dagens mål Sälkastugorna. Uppskattningsvis ungefär lika långt som vi gick igår.
Men först lite gröt och fotvård!
Efter gårdagens fullständiga urladdning tog vi lite välförtjänt och välbehövlig sovmorgon. Först klockan 13:00 fortsatte vi vår tur. Denna gången var delmålet fjällstugorna vid Singi. För den som vill kan man här bo med tak över huvudet, och stället har ute-dass. Fantastiskt!!
Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss innan, men det känns hela tiden som om vi har trott att allt ska gå mycket lättare än vad det gör. Fötterna värker fruktansvärt och även ryggen börjar ge sig till känna.
Kvällen har ägnats åt att jaga och fly från alla mygg, men även allmän rekreation så som tvättning och fotvård. Dagens lärdom är att våtservett på ollonet icke är att rekomendera!
Klockan är nu runt 20:30 och två utslagna hjältar ligger i ett fruktansvärt varmt tält. Man ska absolut inte klaga på det fantastiska vädret, men på natten kan det väl ändå bli lite svalare? Och kanske släcka solen för en liten stund?
Jens Dumheter
-Dagens tips: Ligg ej med skinkan mot myggnätet på tältet. Dom jävlarna biter igenom!!
Här har jag bara skrivit stödord bland dagboksanteckningarna, skrivna när vi precis kommit tillbaka till vårt läger. Jag försöker återge så bra som möjligt :=)
Prick klockan 10:02 startade vår resa mot Sveriges högsta punkt, en resa som skulle bli betydligt tuffare än vad vi någonsin kunnat drömma om.
Ur anteckningarna:
- Onda fötter
- Ont i ryggen
- Dyngblöta skor
- Fördjävla jobbigt
- Mycket folk
Flera gånger under de första timmarna möter vi folk som är på väg tillbaka, som helt enkelt har vänt. Främst klagas det på snömängden.
Jag försöker gång på gång att få Jens till att även vi ska vända tillbaka, men han är kristallklar och har siktet inställt. Väskan var lättpackad med endast köket och mat så vi skulle klara oss, och med löfte om att bjuda Jens på en brak-måltid i Abisko bar han den större delen av turen.
Ur anteckningarna:
- Kalasväder- stort moln när vi var på toppen
- Klättring pga onormalt mycket snö
- Mobiltäckning på toppen!
- Tips: Rulla ej ner för keb. Kan finnas stenar under snön...
Vädret var ju knappast något att klaga på- och det var kanske även det ända. Att gå uppför (och även nedför) i djup snö är sjukt jobbigt. Flera gånger sjunker man ner till midjan. Jens provar sig på att kana nerför en bit och kommer med ovanstående tips, basserat på egna erfarenheter.
Den ända gången under hela vandringen med mobiltäckning var under de få minuter vi var på toppen. Jäklar vad det plingade till. Tyvärr var det på tok för kallt för att kunna svara.
Prick klockan 00:38 var vi tillbaka vid vårt läger, och stridsmoralen har väl aldrig varit lägre. Jag råkade föreslå för Jens att vi skulle skippa att jag nöjer mig med en påse bilar och ett knäcke innan jag stupar i säng, det var dumt. Jens satte genast igång med att koka kötfärssås, och ja, sällan har väl mat varit så gott.
Har sovit snart 12 timmar. Folk som känner mig vet att det inte borde vara möjligt. Vaknar upp till den mest fantastiska utsikten, bara den är värt hela resan.
Det ser ut att bli en bra dag- strålande solsken. Nästan på gränsen till att vara för varmt i tältet.
Nu väntar gröt och knäckebröd med räkost. Sedan väntar 12 timmars bestigning av Sveriges högsta berg!
När väckarklockan ringde klockan 04:15 i morse hade jag sovit lite mindre än 4 timmar. Förberedelser och resfeber tar betydligt längre tid än man tror.
Fantastiska Malin kör ner oss till Ängelholm och vi lyfter. Efter taxi och buss äntrar vi Nikkaloukta strax före lunch, och äventyret kunde börja.
Turen kommer gå från Nikkaloukta, via Kebnekaises sydtopp, till Abisko. Därifrån har vi visioner att flyga helikopter tillbaka. Får väl se hur det blir med det.
Vi gjorde i alla fall en ordentlig rivstart i powerwalk-takt och hann faktiskt med hela etappen trots en sen start. Ca 18:30 var vi framme. Resultat? Ingen energi, vrålhungriga, griniga och ont överallt. Efter att Jens kokat ihop lite mat var snart lugnet tillbaka i lägret.
Nu, ca klockan 19:45 sover min kära resekamrat. Och snart jag med.
Övriga noteringar från dagen:
- Det är grymt häftigt att kunna dricka vatten direkt ur bäckarna!
- Vi missade en båt som skulle ta oss ca 6-7 km närmare målet, med 10 minuter.
- Jens såg en naken tant på stigen. (Eller som han själv kom vrålandes: -"Jag såg fitta!!")
Ett gäng slagna hårdrockare är nu på väg hem! Dock inte alla. Herr Axelsson hade otroligt nog inte dykt upp när vår bil rullade. Enligt uppgift kan det ha någont med flickor att göra. Äntligen är kanske fel ord, men nog ska det bli skönt att då sova i egen säng i ett tyst rum!
..och självklart ska det börja regna. Bäst att flytta in under partytältet. Intimt och mysigt.
Det hände visst en olycka under nattens hårda storm.
Kvällens höjdpunkt Gary Moore. Lika Jävla dåligt som förra gången jag såg honom. Efter halva konserten gav jag och Johan upp och gick till tältet. Bäst idag: Dött lopp mellan DAD och Rickie Springfield.
Johan, Padde och en kamrat till dom är väldigt trötta under en eftermiddagskonsert.
Dagens näst bästa konsert. Bäst hittills är oslagbart Sabaton. Strax ska vi och se Aerosmith. Skulle någon vänlig själ kunna tänka sig att sätta på värmen? Nog för att det äntligen slutat regna, men tydligen glömde jag dunjacka och mössa hemma. Fan kunde ju veta att vi skulle ha svinkallt i juni.
Tro det eller ej men herr Ekman är enligt uppgift bakfull. Trevligt! Ny dag och dags för nya skandaler!
Paddes ragg för kvällen. Dom har mycket gemensamt. Dom gillar båda UDO exempelvis.
Johan håller i allsången på campingen. Robbie Williams, känns kanske inte helt rätt? Mycket bättre uppskatat med Hönan Agda.
Äntligen igång på riktigt!