Idag är det Cinas 51 års-dag och detta skulle firas med tårta. Och presenten hade jag och min kära moster fått order att inhandla- en kattunge.

Vi åker ut till Söndrums industriområde där vi träffar en väldigt trevlig herre som mer eller mindre ofrivilligt blivit vårdnadshavare för 5 underbara små katter. Moster väljer snabt och enkelt ut en första hona som hon sätter sig med i bilen, och därmed börjar jakten på katt nummer 2.
Efter nästan en timmes lockande lyckas ägaren äntligen få tag i en hysteriskt rädd katt, och efter att ha blivit både riven och rejält biten lyckas vi få in stackaren i bilen.

Så långt allt bra.

Den rädda katten ligger numera i en låda i mosters knä, som hon har lagt en hadduk över. Strax innan vi är framme lyfter hon försiktigt bort den för att titta till den. Vipps- under loppet av 0,01 sekunder har vi en hysteriskt rädd, lös katt i bilen. Ytterligare en hundradel senare inser vi att denna katt har krypt in och lagt sig bakom instrumentpanelen.

Nu väntar ett cirka 3 timmars långt arbete med att få ut henne. Kåpor plockas bort, det lockas med mat och vi försöker både putta och skrämma ut henne. Utan resultat.

Efter att ha försökt med allt tänkbart försökte vi tillochmed att sätta hennes syster i bur i bilen, för att om möjligt få henne att titta fram. Negativt.

Så nu sitter jag hemma, fick skjuts hem av min bror. Planen är att stackaren i morgon kommer att vara hungrig, och att hon kommer fram när de då sätter in mat till henne.

Och jag är sjukt orolig för att hon ska förstöra nåt i min bil.

Vilken skit.