2008-06-25: Sweden Rock, dag 4, 7 Juni (Publicerat kl. 09:30:33)
Då var det dags för sista dagen på festivalen. Bättre sent än aldrig...
- Helt klart lugnaste dagen. Vi var något trötta, och hade sedan tidigare bestämt att köra hem på natten, vilket innebar en helnykter dag. Och det mådde ingen dåligt av.
- Dagen började med att "Stockholm", vår kära tältgranne var både fattig och föräldralös (dom var alltså inte med på fesitvalen...) så Peter bjöd honom på
sinen jättebaguett. - Bjarne och hans kamrater har nu börjat turas om att använda klänningen (se bild tidigare inlägg). Och tja, vad ska man säga?? Killar i kort-kort-kort klänning är inte snyggt. Helt enkelt.
- Eläkeläiset gör en dunderspelning, och presenterar bandet och talar om på klockren finlands-svenska att "alla i bandet är alkoholisti". Asbra.
- Vi ser Mustasch, ett band som alla hyllar. Vi tycker mest de låter som högfrekventa symaskiner, med andra ord a-p-a. Peter har teorier om att de glömde tyngden hemma i Göteborg, och förstår nu varför gitarristen hoppade av.
- Under spelningen med Blue Öyster Cult blir jag superlycklig när jag inser att jag faktiskt har hört en (!) låt.
- Inser att tyskar är ett specielt släkte. Vår tältgranne har superblont halvlångt hår (ser fördjävligt ut), och supertajta jeans, troligen med en strumpa instoppad (hoppas vi i alla fall).
- Under finalen av tribute-tävlingen när Led-Zeppelin-coverbandet spelar tröttnar jag och går och packar ihop tälet och packar bilen. Det är väl själva fan att man alltid ska behöva göra allt själv medan andra bara ska roa sig??
- Passade även på att vinka adjö till vår nyfunna vän från Stockholm
- Inte ofta man ser vuxna män gråta, men detta hände under konserten med Triumph. Banne mig om inte Peter stor-bölade under Never Surrender. Men det är ju manligt att visa känslor, eller hur? Tror aldrig jag sett någon vara så lycklig.
- Festivalens sista spelning Poison mycket bättre än vi vågat drömma om. Ett jäkla ös, bra låtvall. Bara ett problem. Eder bloggare med kamrat har fruktansvärt ont i fötterna. Eder bloggare med kamrat är fruktansvärt trötta. Eder bloggare med kamrat luktar bajs efter fyra dagars mysande i tält. Med andra ord, när gigget nästan är slut ger vi upp och börjar vandra mot bilen.
- Jag kör första biten hem, sen kommer John Blund på besök. Tillslut är det bara att stanna. Har man knapt sovit på fyra dagar har man rätt att vara trött. Därför fick farbrorn som sov (läs: däckade) hela tiden och därför var utvilad köra sista biten. Hemma strax innan 4. Duschen vid den tidpunkten var guldvärd.
Kommentarer
Postat av: Blondiie
Du skriver ju helt underbart!, haha kommer fortsätta läsa här och garva..
ha d bäst
Trackback
