2012-07-15: Dag 10 Kiruna - Arlanda (Publicerat kl. 20:15:00)

Resans sista dag! Vad gör man då i Kiruna en söndag fram tills att planet lyfter mot Stockholm klockan 19:30? Åker ner i gruvan såklart. Man måste ju fördriva tiden med något.

 

Hoppar på en buss som körde 540 meter under marken- riktigt mäktigt. Oerhört trevlig guide och proffsig tur, absolut att rekomendera om någon skulle få för sig att åka så långt norrut någon gång!

 

Efter en slaskig pizza på eftermiddagen gav jag mig ut till flygplatsen.

 

Incheckningen gick fort, men sen började problemen. Gång på gång fick vi reda på att planet försenades. Ganska snart inser jag att jag omöjligt kommer att hinna med mitt bytesplan på Arlanda.

 

När vi väl kom iväg var vi flera timmar försenade. På Arlanda blev vi inkvarterade på hotell och planet skulle lyfta galet tidigt dagen efter. Till Malmö istället för till Ängelholm eftersom inga plan gick dit förrens på eftermiddagen.
 Batteriet på mobilen var nere på minimum och jag gör mitt bästa för att meddela min chaufför som skulle hämta i Ängelholm statusen. Nåja, lika bra att sova några timmar...

 

2012-07-14: Dag 9, Abisko - Kiruna (Publicerat kl. 20:00:00)

Vaknar upp ganska tidigt på morgonen, och tro det eller ej; regnet fullkomligt öser ner fortfarande. Jag ligger kvar och drar mig en bra stund med förhoppning på finare väder, men icke!

 

Efter en lyx-frukost inne på fjällstationen börjar till och med jag tröttna på det dåliga vädret. Lika bra att kolla upp vilka möjligheter som finns, och jag hittar ett billigt hotell inne i Kiruna. Så får det bli. Ut i regnet igen- och på rekordtid river jag lägret och efter någon timme hoppar jag på bussen.

 

Väl framme i storstaden Kiruna (läser någonstans att där bor hela 20000 invånare!) hittade jag hotellet ganska snabbt. Tydligen skulle man checka in via en pub i staden, och medans jag står där och väntar dyker Fredrik, en kamrat från Halmstad upp. Sjukt vad världen är liten ibland. Incheckningen fick vänta på sig och vi åt lunch tillsammans. Jag känner mig fräsch som en grott-människa.

 

Efter att ha checkat in, duschat och tagit en välförtjänt sovpaus ger jag mig ut till Kirunas nattliv och hittar en mycket trevlig restaurang. Så här i efterhand kan det tyckas märkligt att jag överhuvudtaget blev insläppt. Inte rakad på 9 dagar, mukisbyxor och vandrarkänger. Nåja, dom såg väl pengarna...

 

Galet god renstek och mandelpotatis tillsammans med rött vin (med så märkligt namn att jag inte minns, men sjukt gott var det i alla fall) var huvudrätten, och vaniljglass med varma hjortron till efterrätt. Kan ha varit den dyraste måltiden jag ätit, men det var det värt. Tror jag.

 

 

2012-07-13: Dag 8, Till Abisko ca 15 km (Publicerat kl. 19:00:00)

Här slutar dagboksanteckningarna och nu skrivs allt från minnet, ett halvår senare.

 

Vi vaknar upp till vår sista vandringsdag. Planen är att slå läger vid fjällstationen i Abisko, ta lördagen till rekreation för att sedan flyga hem på söndagen. Dessa planer gick sådär.

 

Vi hade inte gått särskilt långt innan det började regna. Kanske inte så mycket att gnälla över då vi trots allt haft fantastiskt väder hela veckan. Men det regnade mycket och hela tiden.

 

Efter att (återigen) ha gått vilse i nationalparken börjar vi äntligen se ljuset i tunneln långt bort. Väldigt långt bort skulle det visa sig. Vid det här laget var framför allt fötterna genomsura. Jens muttrade mest hela tiden.

 

Vid 15:30 var vi så äntligen framme vid något som kan liknas vid civilisation. Herregud, här fanns ju till och med trådlöst nätverk. Fantastiskt efter nästan en vecka helt utan mobil täckning. Det är här och då Jens hemlängtan börjar ta överhand. Pojken ska hem. Ute ösregnar det fortfarande.

 

Allt går nu väldigt fort, och det visar sig att mindre än en timme efter vår ankomst går ett nattåg som landar i Halmstad 25 timmar senare. Suget efter öl, längtan efter frugan och tröttheten på att sova i tält gör att Jens improvoserar. En dator lånas på fjällstationen, och innan jag hunnit blinka sitter min reskamrat på tåget hem och jag går ut i ösregnet för att slå läger.

 

Inne på fjällstationen finns bastu och dusch, något som jag fann var helt fantastiskt skönt. Kvällens mat bestod av två kex-choklad. Regnet vägrade avta och nyheterna varnade för extremt höga flöden. Väl ute i tältet somnade jag tidigt.

 

2012-07-12: Dag 7 Till Abiskojaurestugorna. ca 12 km (Publicerat kl. 21:00:00)

Ganska enkel vandring idag. I morse när vi slog ner tältet blåste det riktigt friskt, vilket var en ny och spännande erfarenhet.

 

Efter att ha navigerat lite fel när vi kom in i nationploarken, hittat rätt igen, så var vi framme vid Abiskojaurestugorna redan strax efter klockan 14.

Här möts vi av en jättetrevlig, men oerhört tydlig dam som är stugvärd. Jag rpatar som vanligt på, och hon visar oss runt, rekomenderar tält- och badplats.

 

Tanten är väldigt auktoritär och vi blir nog lite rädda för henne. Jens är den som är mest rädd och pladdrar hela kvällen på om den "läskiga trollpackan". Eftermiddagen spenderades vilandes med en kanonbra bok (Jens sov- vad annars??), och när det var dags för kvällsmat gick vi till den gemensamma stugan och lagade.

 

Här träffar vi två jättetrevliga personer- Juliette Rouëssé från paris och Daniel Borisov från Tyskland. Juliette hade med sin 20kg tunga packning gått från Abisko på 11 timmar, Daniel gjorde samma tur på 4 timmar. De bestämde sig för att fortsätta sin resa tillsammans. Intressant! Daniel hade sin packning full med konserver. Efter att vi varit ute en vecka kunde vi bara konstatera hur orutinerat det där var.

Resten av kvällen ägnades åt trevliga diskussioner och massor av tips från oss till dom!

 

Jens Dumheter

Jens surar hela eftermiddagen och påpekar tydligt att han är deprimerad.

"-Jag har ju inte druckit öl på en vecka" och mumlar samtidigt något ohörbart om "de där jävla nazi-myggen".

 

2012-07-11: Dag 6, Någonstans mellan Alesjaurestugorna och Abiskojaurestugorna, 14 km (Publicerat kl. 21:00:00)

Eftersom vi gick lite längre än planerat igår kunde vi ta det lite lugnare idag. Icke. Vi knatade på i ett sju-dundrande tempo, de ca 5 km som var kvar till Abiskojaurestugorna. Där var vi redan klockan 11 och efter en god brunch (frukost var inte att tänka på där vi sov, myggen var helt tokiga) väntade vi på båten som skulle förkorta vår vandring med ca 6 km.

 

Under tiden vi sitter i stugan kommer en äkta same in med fyra barn. 1 barn är 5 månader gammalt, de andra uppskattningsvis 4-5 år. Barnen har självklart egna knivar som de stolt berättar att pappa har gjort. Imponerande!

 

När vi hissat flaggan och båten äntligen kommer, träffar vi ytterligare en same som berättar om nattens märkning av renkalvar, precis som att det är det mest normala i världen att syssla med.

 

Vi vandrar på några km till och hittar den mest fantastiskt vacka tältplatsen hittills.

 

Jens Dumhet

-"Jag blir så jävla förbannad. Här han man förväntat sig en skäggig, sur samisk sjökapten med hatt och grejer. Så ser han normal ut och är jättetrevlig. Vafan!!".

 

2012-07-10: Dag 5, Sälka - Tjäktjastugan (+ lite till...) 16 km (Publicerat kl. 21:00:00)

Vaknar upp till ännu en fantastisk dag! Nackdelen på fjället är att vackert väder innebär så-in-i-helvete med mygg. Just nu sitter vi instängda i tältet, och jag ljuger inte, det är helt svart på tältduken! Totalt vindstilla.

Kvällens matlagning (som för övrigt är den godaste hittills innehållande hemmatorkad köttfärs, morötter och svamp) var en kamp på liv och död. Jens lät som en Ninja-Turtles när han jagade myggen inne i tältet, samtidigt som jag tog striden vid köket.

 

Vandringen idag har gått kanonbra. Målet var Tjäktjastugan, men när vi kom dit kände vi oss pigga och fortsatte några km extra. Förhoppningsvis resulterar detta i att vi kommer till Abisko redan på fredag kväll om allt vill sig väl.

 

Tuffast idag var det sk. Tjäktjapasset, något som Jens blivit varnad för. Sjukt jobbig stigning där pensionärs-Björn orkade gå ca. 10 meter åt gången innan han var tvungen att ta paus.

 

Jens Dumheter

Jens åt lax och potatis till lunch, vilket jag tycker såg fantastiskt gott ut.

-"Dom jävlarna som gjort detta borde sättas i fängelse", påpekar han tydligt innan han kastade ut halva påsen och kokade en ny. Denna gången med kyckling och ris.
 Jag frågade han om det var gott?

-"Jajjamensan, men man känner inte någon skillnad om det är kycklinggryta eller  chili con carne".

 

2012-07-09: Dag 4, Singi - Sälkastugorna, 12 km (Publicerat kl. 21:00:00)

Dagens etapp var den kortaste hittills, ca 12 km. Ganska skönt faktiskt, för även idag kom vi iväg ganska sent, strax efter 12. Kanske inte så konstigt egentligen, solen är ju uppe jämt, så man vet ju inte när det är dags att vakna. I morgon är klockan ställd på 08:00. Kan vi behöva.

 

Fötterna känns något bättre, fotvården verkar ha haft önskad effekt.

 

Kvällen avslutades på det mest fantastiska sätt man kan tänka sig. Runt 17-tiden var vi framme vid Sälkastugorna. Väl där gick vi in i den fantastiska mini-shopen, och blev där upplysta om att här finns bastu och möjlighet till att tvätta sig (genom att blanda kok-hett vatten med bäckvatten, men ändå). Efter det kan jag säga att man var som en helt ny människa!

En del vitala kroppsdelar som tog skada efter gårdagens våtservetts-incident fick också chans till upprättelse!

 

Kvällens måltid, lapskojs, som jag ansåg var kungligt god möttes av en smärre fnysning från Jens. Lyxen med Fanta till maten ska vi ju inte prata om...

 

Jens Dumheter

Jens dyker in i tältet, likblek i ansiktet medans jag håller på att bädda:

- "Björn! Det står en naken man i bäcken!"

Kommentarer överflödiga.

 

2012-07-09: Dag 4, Singistugorna (Publicerat kl. 08:50:00)

Idag vaknar jag upp till ganska hård blåst, kan bli intressant dag att vandra i. Ända fördelen är väl att myggen håller sig på avstånd. Det känns som om tältet snart lyfter...

 

Natten har varit spännande. När hela jag kryper ner i sovsäcken blir det på tok för varmt, sticker jag ut minsta kroppsdel börjar jag genast frysa...

 

Nu är det strax tid att väcka Jens (11 timmars nattsömn för honom får bannemej räcka), sedan är dagens mål Sälkastugorna. Uppskattningsvis ungefär lika långt som vi gick igår.

 

Men först lite gröt och fotvård!

 

2012-07-08: Dag 3, Keb.fjällstation - Singi 14km (Publicerat kl. 20:30:00)

Efter gårdagens fullständiga urladdning tog vi lite välförtjänt och välbehövlig sovmorgon. Först klockan 13:00 fortsatte vi vår tur. Denna gången var delmålet fjällstugorna vid Singi. För den som vill kan man här bo med tak över huvudet, och stället har ute-dass. Fantastiskt!!

 

Vet inte riktigt vad vi hade väntat oss innan, men det känns hela tiden som om vi har trott att allt ska gå mycket lättare än vad det gör. Fötterna värker fruktansvärt och även ryggen börjar ge sig till känna.

 

Kvällen har ägnats åt att jaga och fly från alla mygg, men även allmän rekreation så som tvättning och fotvård. Dagens lärdom är att våtservett på ollonet icke är att rekomendera!

 

Klockan är nu runt 20:30 och två utslagna hjältar ligger i ett fruktansvärt varmt tält. Man ska absolut inte klaga på det fantastiska vädret, men på natten kan det väl ändå bli lite svalare? Och kanske släcka solen för en liten stund?

 

Jens Dumheter

-Dagens tips: Ligg ej med skinkan mot myggnätet på tältet. Dom jävlarna biter igenom!!

 

 

2012-07-08: Dag 2 Kebnekaise fjällstation - Sydtoppen - Kebnekaise fjällstation (Publicerat kl. 00:45:00)

Här har jag bara skrivit stödord bland dagboksanteckningarna, skrivna när vi precis kommit tillbaka till vårt läger. Jag försöker återge så bra som möjligt :=)

 

Prick klockan 10:02 startade vår resa mot Sveriges högsta punkt, en resa som skulle bli betydligt tuffare än vad vi någonsin kunnat drömma om.

 

Ur anteckningarna:

• Onda fötter
  
• Ont i ryggen
  
• Dyngblöta skor
  
• Fördjävla jobbigt
  
• Mycket folk

Flera gånger under de första timmarna möter vi folk som är på väg tillbaka, som helt enkelt har vänt. Främst klagas det på snömängden.
Jag försöker gång på gång att få Jens till att även vi ska vända tillbaka, men han är kristallklar och har siktet inställt. Väskan var lättpackad med endast köket och mat så vi skulle klara oss, och med löfte om att bjuda Jens på en brak-måltid i Abisko bar han den större delen av turen.

 

Ur anteckningarna:

• Kalasväder- stort moln när vi var på toppen
  
• Klättring pga onormalt mycket snö
  
• Mobiltäckning på toppen!
  
• Tips: Rulla ej ner för keb. Kan finnas stenar under snön...

Vädret var ju knappast något att klaga på- och det var kanske även det ända. Att gå uppför (och även nedför) i djup snö är sjukt jobbigt. Flera gånger sjunker man ner till midjan. Jens provar sig på att kana nerför en bit och kommer med ovanstående tips, basserat på egna erfarenheter.

Den ända gången under hela vandringen med mobiltäckning var under de få minuter vi var på toppen. Jäklar vad det plingade till. Tyvärr var det på tok för kallt för att kunna svara.

 

Prick klockan 00:38 var vi tillbaka vid vårt läger, och stridsmoralen har väl aldrig varit lägre. Jag råkade föreslå för Jens att vi skulle skippa att jag nöjer mig med en påse bilar och ett knäcke innan jag stupar i säng, det var dumt. Jens satte genast igång med att koka kötfärssås, och ja, sällan har väl mat varit så gott.

 

 

2012-07-07: Dag 2, Kebnekaise fjällstation (Publicerat kl. 07:18:00)

Har sovit snart 12 timmar. Folk som känner mig vet att det inte borde vara möjligt. Vaknar upp till den mest fantastiska utsikten, bara den är värt hela resan.

Det ser ut att bli en bra dag- strålande solsken. Nästan på gränsen till att vara för varmt i tältet.

Nu väntar gröt och knäckebröd med räkost. Sedan väntar 12 timmars bestigning av Sveriges högsta berg!

2012-07-06: Dag 1, Nikkaloukta - Kebnekaise fjällstation, 19km (Publicerat kl. 19:45:00)

När väckarklockan ringde klockan 04:15 i morse hade jag sovit lite mindre än 4 timmar. Förberedelser och resfeber tar betydligt längre tid än man tror.

Fantastiska Malin kör ner oss till Ängelholm och vi lyfter. Efter taxi och buss äntrar vi Nikkaloukta strax före lunch, och äventyret kunde börja.

 

Turen kommer gå från Nikkaloukta, via Kebnekaises sydtopp, till Abisko. Därifrån har vi visioner att flyga helikopter tillbaka. Får väl se hur det blir med det.

 

Vi gjorde i alla fall en ordentlig rivstart i powerwalk-takt och hann faktiskt med hela etappen trots en sen start. Ca 18:30 var vi framme. Resultat? Ingen energi, vrålhungriga, griniga och ont överallt. Efter att Jens kokat ihop lite mat var snart lugnet tillbaka i lägret.

 

Nu, ca klockan 19:45 sover min kära resekamrat. Och snart jag med.

 

Övriga noteringar från dagen:

• Det är grymt häftigt att kunna dricka vatten direkt ur bäckarna!
• Vi missade en båt som skulle ta oss ca 6-7 km närmare målet, med 10 minuter.
• Jens såg en naken tant på stigen. (Eller som han själv kom vrålandes: -"Jag såg fitta!!")